Dia Psalma. Gryningstid. Gryningsvisa I D-Moll. Zeneszám

Det var lordag kvall och upp pa logen dans
en flicka stod dar sjalv och ingen sag att hon fanns
hon ville ta en svangom, bara en endaste gang
men ingen bjod henne upp, pa hela natten lang

Hon stod och sag pa nar alla roade sig
hon drankte sina sorger med en ljummen butelj
hon somnade in nar spritens rus blev for skont
och sen dansade hon sovande i ett horn

[CHORUS]
HON HAR HORT TALAS OM ETT LAND
DAR DROMMEN KAN BLI SANN
HON HAR LETAT OVERALLT
MEN ALDRIG HITTAT FRAM

Nar hon vaknade upp var redan dansen slut
gryningen var dar och flickan kastades ut
hon vandrade hem over en blommande ang
och sen dansade hon sovande i sin sang

Och i hennes drom, dar far alla sta i ko
for att bjuda upp kvallens fagraste mo
och nar kvallen ar slut, da vill alla ha hennes hand
for att binda upp karlekens starkaste band

Pa morgonen var alla drommar vack
hon kysste sin dagbok och skrev med tarar och black
en sista mening som bestod av ett enda ord
och sen dansade hon sovande under jord

[CHORUS]
HON HAR HORT TALAS OM ETT LAND
DAR DROMMEN KAN BLI SANN
HON HAR LETAT OVERALLT
HON HAR NU HITTAT FRAM